Hyacinthe Rigaud
1659-1743
French
Hyacinthe Rigaud Gallery
He was born Jacint Rigau i Ros [1] -- though in many encyclopaedias is "re-christened" with the name of H??acint Francesc Honrat Mathias Pere Martyr Andreu Joan Rigau -- in Perpignan, which became French (Treaty of the Pyrenees) a short time after his birth (November 7, 1659).
In 1682, he was awarded the Prix de Rome.
He was the most important portrait painter in the reign of King Louis XIV. His instinct for impressive poses and grand presentations precisely suited the tastes of the royal personages, ambassadors, clerics, courtiers, and financiers who sat for him.
Because Rigaud's paintings captured very exact likenesses along with the subject's costumes and background details, his paintings are considered precise records of contemporary fashions. Rigaud was a master of the Baroque style of art. Rigaud's best-known work is his 1701 painting of Louis XIV which today hangs in the Louvre in Paris, as well as the second copy also requested by Louis XIV which is now at Versailles.
In 1709 he was made a noble by his hometown of Perpignan. In 1727 he was made a knight of the Order of Saint Michael.
Hyacinthe Rigaud died in Paris, France on December 27, 1743. Related Paintings of Hyacinthe Rigaud :. | Louix XIV | Portrait of Elisabeth Charlotte of the Palatinate Duchess of Orleans | Vaubecourt | Portrait de Jean-Francois de La Porte | Portrait de Charles Honore d'Albert de Luynes (1646-1712), duc de Chevreuse | Related Artists: Martin Mijtens d.a.Martin Mijtens d.ä., Martin Meytens, Martin Mytens, född 1648 i Haag, Holland, död 1736 i Stockholm och begravd i Maria Kyrkan, nederländsk konstnär. Far till Martin Mijtens d.y. och son till porträttmålaren Isaac Mijtens.
Mijtens kom till Stockholm före eller under år 1677 och fann där ett så tacksamt fält för sin konst, att han beslöt stanna och 1681 satte han bo. Av hans första verk finns prov i Vibyholms och andra samlingar. De visar, att han hade en fin pensel, behaglig, varm, fastän tunn färg samt livlig och karakteristisk uppfattning av de skildrade. Med sina gråaktiga fonder, de ofta gulbruna draperierna och den enkla, naiva framställningen bildar Mijtens vid denna tid en bestämd motsats till David Klöcker Ehrenstrahl. Men dennes anseende och den gunst hans målningssätt vunnit var så stora, att även Mijtens måste böja sig. Så småningom blir hans bilder något anspråksfullare och djärvare, åtbörder och minspel kraftigare, bisakerna rikare, tonen i det hela mer högstämd, utan att personligheten försummas eller återgivningen av hudfärg överger den varma, åt gult dragande hållningen. Många bilder från denna hans andra period, som ungefär omfattar åren 1685- 1700, finns på Skoklosters slott, där Nils Bielke och hans grevinna, Eva Horn (i landskap), hör till mästarens bästa målningar, och på Vibyholm, i Uppsala (professor Schwedes porträtt i Uppsala museum och Olof Rudbeck d.ä.:s förträffliga bild, 1696, i medicinska fakultetens sessionsrum), i Hammers samling och på inte så få andra ställen. Konstnärens vana att högst sällan signera har gjort, att bilderna från dessa år ofta har blandats ihop med Ehrenstrahls och gått under den senares namn. Säkra skiljetecken är emellertid draperierna, som hos Mijtens saknar stil och ofta verkar tämligen slappt tecknade, och även det livligare åtbördsspelet. Man vet, att Mijtens, trots sin medtävlares anseende, var mycket eftersökt som porträttmålare och samlade förmögenhet på sin konst, så att han kunde bl.a. förvärva ett ej obetydligt konstgalleri. Han var även alltifrån 1692 och ganska länge kyrkoråd i den lilla holländska församlingen i Stockholm. 1697 och 1701 företog han resor till hembygden, den förra gången åtföljd av sin unge lärjunge Lucas von Breda. Utom denne ej obetydande konstnär utbildade Mijtens även sin son , som under det i Tyskland antagna namnet van Meytens berömde målaren (se denne), samt G. de Mar??es och möjligen flera. Man kan säga att omkring år 1700 vidtog Mijtens tredje maner. Karnationen får en dragning åt rött, som slutligen blir nästan stötande (t. ex. i Fabritius och prins Alexander av Georgiens porträtt på Gripsholms slott), teckningen vårdslösas mer, och de granna röda eller djupblå draperierna är stillösare och hårdare målade än förr. Dock lever ännu inte litet av den forna kraften i karaktärsteckningen, och anordningen bibehåller i mycket den förra prydligheten. Även denna hans nedgång finnes ej sällan företrädd i svenska samlingar. Märkligt är ett självporträtt (nu på Fånö i Uppland), emedan det enligt sägnen skall vara målat på hans höga ålderdom och under sinnessvaghet (om denna vet man för övrigt inget). Utom måleriet idkade han även gravyr samt utförde ett porträtt af Karl XI i svart maner och möjligen ett par andra blad i samma art (Gustaf Adolf de la Gardie, Georg Stiernhielm). Mijtens skall, enligt gammal uppgift, ha avlidit i Stockholm 1736; enligt en urkund levde han ännu i juli 1730. Hans målningssamling såldes av hans arvingar till preussiske överstemarskalken greve Gotter och kom inte långt därefter till storhertigen af W??rttemberg. Carl Gustaf Tessin, som tycks ha hyst mycken ringaktning för Mijtens omtalar dock, att denna samling på sin tid ansågs som den enda framstående i riket (utom grefve Johan Gabriel Stenbocks). Att Carl Gustaf Tessin vid samma tillfälle kallar Mijtens "en gammal färgskämmare" och även annars talar illa om hans konst, tycks visa att Mijtens vid mitten af 1700-talet var fullkomligt bortglömd, åtminstone sådan han varit under sin bästa tid. Sedan finns han ej heller mycket omtalad. Först genom konstföreningens utställning 1841 och Nils Arfwidssons anmälan av honom i Frey återupptäcktes han; och man fann då, att Sverige i honom ägt en konstnär av sådan betydelse, att han kan mäta sig även med våra största mästare. Hans inflytande på den svenska konstens fortbildning blev dock ej särskilt stort. David Klöcker Ehrenstrahl och David von Krafft ställer honom i det avseendet fullkomligt i skuggan.
Edward SimmonsOctober 27, 1852 ?C November 17, 1931,was an American Impressionist painter, remembered for his mural work. He was born in Concord, Massachusetts, the son of a Unitarian minister. He graduated from Harvard College in 1874, and was a pupil of Lefebvre and Boulanger in Paris, where he took a gold medal. In 1894, Simmons was awarded the first commission of the Municipal Art Society, a series of murals ?? ??Justice,?? ??The Fates?? and ??The Rights of Man?? for the interior of the Criminal Courthouse at 100 Centre Street in Manhattan. This court is the criminal branch of New York Supreme Court where many New Yorkers serve on Jury Duty. Later Simmons decorated the Waldorf-Astoria hotel in New York, the Library of Congress, Washington, D.C., and the Capitol at Saint Paul, Minnesota. In the year 1914 he travelled with Childe Hassam to view the Arizona desert paintings of the rising California artist, Xavier Martinez at his Piedmont studio. Simmons was a member of the Ten American Painters, who, as a group, seceded from the Society of American Artists. He was also considered a contributor to the style known as the American Renaissance, a movement after the American Civil War that stressed the relationship of architecture, painting, sculpture and interior design. Shaykh Muhammadthe period of 1465-1535
|
|
|